Sven är en himla bra kille, arbetssam och väluppfostrad. Han är mig oftast väl till lag och finner sig i de situiationer som gäller.

Han är min maskot på dagarna och mina medarbetare sticker gärna en bit till honom då de tror att jag inte ser.

För att tillägga så har min lilla skäggiga herre samma namn som min chef. Vi kallar honom "farbrorn som inte ville bli stor". Ja, lillsven altså!

Min envisa, fem månader gamla, Jack Russel hane hånar mest troligt världen då ingen lägger märke till! Ty det är icket att föglömma att hur liten och gullig han är så kommer han alltid att vara en terrier!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ge mig hagelgevär, gamla bilar och boskapHästar, whiskey och spannmålAllt det som håller takten uppe i detta lantlivshjärtaDu kan inte ändra på det även om du försöker   En försvenkad amerikans hilbillydröm. För whiskeypojkarnas dröm blev en by...

När våren kommer så gör den det med stormsteg, i år likaså alla andra år. Efter en lång vinters suktan, kalla mörka kvällar har man längtat, väntat och längtat. Förundran är lika stor varje gång som man ser snön smälta. Vad fort det går när väl sol...

Återhämtningen efter den förskräcklige sjukan vi i folkmun kallar 'magsjuka' är minsann inte lätt. Idag är man någorlunda på benen medan jag i söndags trodde att döden skulle knacka på min dörr. Jag kan dock klappa mig på axeln med tanke på hur d...

Oj vad hände, trots mitt gedigna skrivande och romantiska dröm om att upprätthålla min ståndaktika blogg. Något gick snett. Kanske var det att hösten kom och den romantiska drömmen, kantat med pelargonier och vita spröjs försvann.   Jag vill till...

Mina introduktion/utbildnings dagar i Norrköping, i folkmun kallat Norpan har varit otroligt givande. De har gett mig mycket mer än bara två nätter av inte så god sömn, bra fukost också! Skämt åsido så har jag fått chansen att skapa ett kontaktnät ...